kolla här istället

det här är gött, # 2

Homelessclubkids spelar skivor på stans bästa ställe på lördag. Var där.

det här är gött, # 1

homelessclubkids: the resurrection

Lite blandade bilder bara, om man säger.

Mer Pata på Underjorden

a marriage made in heaven

smaka på det här!

I lördags spelade Almedal och Ring Snuten i Gamlestan. Det var enormt. Jag filmade större delen av de båda spelningarna. Tyvärr, som klippet ovan indikerar, inte med den bästa kameran. Gött ändå. Fler klipp, bland annat den mycket emotsedda "Och alla platserna" och Snutens fina "Ta det lugnt" kommer upp när jag hittar ett program att redigera dem i.

Ralle är god här. Strax efter den här bilden togs stormades scenen av alla.

Fler bilder kommer.

PS. 1. Luxxury Deluxe är inställt i helgen! 2. 12/10 spelar GO-KART MOZART på Underjorden! Lawrence Hayward i egen hög person. Felt-Lawrence! Saknar ord. The Honeydrips är förband. DS.

ikväll!

alla platserna är våra

Lite bilder från den senaste månaden. Tyvärr har vi inget fancy bildprogram att redigera dem med längre.

De hemlösa utanför sista Gloryboaten.

Jonerik och Per-Fredrik vid Gloryboaten.

Vi såg The Lucksmiths. Sympatisk nostalgi.

Benjamin och Mikael Carlsson sjunger Orange Juice-låtar på Arnars och Lasses balkong.

Arnar, Jonerik och Linn på Nef.

Per-Fredrik går under vid Grönsakstorget.

ett meddelande från homeless club kids

Vi har ingen dator men vi är fortfarande goda.

just like the four tops

Det finns mycket att säga och i morgon kommer kanske vår dator fungera igen. Gött, om man säger.

PS. Har någon hört Close Lobsters? Mikael C? Benjamin? Hur som helst, deras första album "Foxheads stalk this land" från 1987 är så jävla bra och spelas dygnet runt i 418. De var med på C86-kassetten om jag inte minns fel. Albumet är fullt av Sarah Records-kompatibelt jangel. Kolla upp. DS.

det är gött att vara god

(Arnar & Jerka)

Idag, torsdag, är det sista Gloryboaten för sommaren, och de avslutar med värdighet och stil med Simian Mobile Disco och Justice. Fina saker. Det lutar åt att vi faktiskt går in istället för att sitta utanför med bandaren och spela twee den här gången.

På lördag spelar Gentle Touch på Storan och vi funderar på att gå dit och fråga dem vad de vet om Japan Air.

Det verkar hända mycket av värde i Göteborg i september, men frågan är om något slår det här.

my favorite i göteborg

My Favorite i allmänhet, och Michael Grace Jr i synnerhet, undersöker det göteborgska utbudet av godis.

three cheers for our side

Ärligt talat, om inte Orange Juice är världens bästa band, vilket skulle då vara det? Jag antar att det är rimligt att föreslå t.ex Belle & Sebastian, Felt eller My Favorite, men jag måste nog ändå säga att det lutar åt Orange Juice.

obscurity knocks!

Återigen på Centralen. Har precis varit hos Pernilla i Majorna och undersökt skivbutiker. Jag kunde inte motstå att köpa t.ex Hansson De Wolfe United, Trash Can Sinatras, PSB, O.M.D. och Adolphson & Falk. Inte illa. Ikväll ska Homeless Club Kids laga en delikat fiskrätt och cykla på träningscykel. Peppen.

24 hour party people

Vår dator hatar uppenbarligen att fungera, så uppdateringstakten på bloggen är för tillfället ganska blygsam. Just nu sitter jag på Centralen och surfar lite avslaget. Hur som helst. I fredags var det mycket angenämt på Nef. The Studio, vilket band! Som ett gammalt fan av både Stone Roses och Happy Mondays uppskattade jag varje sekund av deras spelning. I lördags var det först förfest i Högsbo hos tvillingarna från våra hemtrakter. Gött. Därefter Mikael Carlssons softrockklubb Blommor & Bin. Tyvärr uppstod bråk efter bussresan från Högsbo när några hockeykillar bestämde sig för att stjäla Joneriks bandare, på vilken han spelade fina, rara Belle & Sebastian-låtar. Skandal. Skönt att hamna på Blommor & Bin sedan, där man kunde luta sig tillbaka, mjukas upp och lyssna på när Mikael spelade Love, Roger Nichols and his small circle of friends, Tommy Körberg och annat soft. Igår, söndag, handlade allt om Chelseas ligapremiär. Efter Arsenals och Liverpools lama diton skulle en lättsam seger mot klena Manchester City sitta fint, och visst; 3-0! Terry, Lampard och Drogba. Helgen var fullbordad.

jonerik vs benjamin @ emmaboda

Del 1.


Del 2:

no comply

Ganska gött igår på Gloryboaten. Erlend, som var hemlig gäst med sitt Whitest Boy Alive, får representera. I vanlig ordning handlade mycket om att sitta utanför själva båten med bandaren. Ett billigt nöje. Något av det finaste som hände var att en god man vid namn Julius kom förbi och älskade St Christopher och Felt.

Ikväll spelar The Studio!

mer emmaboda

KOLLAGESPECIAL! (Emelies bilder)

PS. Arnar rakade som bekant av sig håret på vår inflyttningsfest. Nu säljs det på Ebay. Lägg ett bud! DS.

spela shoreline!

Tillbaka från Emmabodafestivalen, Malmö, Köpenhamn och andra bra platser.

På torsdagen och fredagen var det fantastisk dans hela tiden i Homeless Club Kids-campet. Sedan tog batteriet slut i bandaren.

Jens Lekman var där och spred lite stjärnglans.

Mark i Pipas var trevligast på hela festivalen. Han kunde mycket om Göteborgs indiescen, bland annat kände han till "the drunk Viktor of Dorotea".

Darren Hayman är mannen som fick Homeless Club Kids att börja lyssna på indiepop en gång i tiden. Länge leve Hefner. Darren hatade för övrigt inte att ta in.

Jonerik samma morgon som han tandkrämsattackerade en avdäckad Benjamin.

Almedal-Adam och CDOASS-Christian. Almedals "Och alla platserna" var en allvarlig kandidat till titeln Mest Spelade Låt I Bandaren.

being with you is like killing bob dylan

Tillbaka i 418 efter ett par softa dagar i Säffle. Hittade Johan Friman-relaterade spår efter lördagens fest. I morgon åker jag till Emmabodafestivalen, Per-Fredrik är redan där. Camera Obscura, Darren Hayman och Pipas - jag tror att det kan bli ganska bra trots allt. Nu ska jag ladda min Ipod med Florian, Tidy-Ups och en jäkla massa Sarah Records.

igår hade vi inflyttningsfest

Vardagsrummet förvandlades snabbt till ett gött dansgolv. Almedal, Håkan, My Favorite, Dorotea...

... Pet Shop Boys, Tullycraft, Orup, Fosca ... you name it änna.

Det första Arnar gjorde när han anlände var att raka av sig sitt hår (vilket, enligt uppgift, kommer att finnas tillgängligt på Ebay inom en snar framtid).

Clara och Johan Friman som håller på Elfsborg. När jag vaknade i morse hade Borås bidrag till Dorotea klistrat upp Post It-lappar med provocerande Elfsborgs-propaganda överallt. Jag svimmade.

Vi upprättade en Rädda Pata-fond för att samla in pengar till Patrik "Hormones in Abundance & Ring Snuten" Lindgren som blivit stämd av en trög bonde.

Rasmus var god och bar kvällens snyggaste tröja.

Daniel från Västerås. Kl 04 åkte han och Per-Fredrik ut med inlines för att softa. De glömde nyckeln, kom inte in i huset och fick sova ute i en gammal sunkig soffa mitt på gatan. Bra den.

Här är vår hyresvärd Linn och Mikael Carlsson. Båda var krassliga men kom, sågs och segrade ändå. Starkt.

Visst; saker gick sönder, polisen kom, och det tog ungefär 9 timmar att städa. Men vilken jävla kul kväll.

Tack till Hanna som tog bilderna.

papa was a rodeo

Clara, Lisa och Jenny var här igår. Först öl och Almedal i 418, sedan en sväng till Get Up och till sist Magnetic Fields under närmast högtidliga former.

Ikväll smäller det.

springa på hustak

Nu har jag varit hos Rasmus och Jonerik och tagit bilder på Almedal till deras skiva. De hade flera bra idéer och rent spontant känns det som att det blev några riktigt fina bilder.

bara regn hos mig

Märklig dag, men det var fint att se Gais avgöra i slutminuterna på Rambergsvallen, trots att mina sympatier ligger hos ett annat grönt lag. I morgon är det Gloryboat, eller den gode elektronica-norsken Lindstrom. Eller kanske båda. Eller kanske ingen. Jag ska i alla fall till Rasmus och Jonerik och styra upp saker med Almedal. Kul!

johan rekommenderar, # 16

Göteborg erbjuder regn och grå himmel idag. Föga inspirerande men icke förödande, ty Herman's Hermits piggar upp. Det sitter i min ryggrad att tycka om enkel, naiv och lite töntig popmusik. "Our choice is always a simple tune, for this is what suits us best", som de själva uttrycker det på skivomslagets baksida. Jag skulle vilja påstå att Herman's Hermits är ett av sextiotalets mest underskattade band. Det här är den brittiska versionen av debutalbumet från 1965. Ojämnt, men stundtals briljant.

en månad i 418

Och vilken fantastisk månad det har varit. På klubben, på balkongen, på spårvagnen - det spelar ingen roll. Vi firar anspråkslöst; Per-Fredrik genomför ett lugnt träningspass och Johan tittar på sin bästa dvd-box.